ren och skär humor

det har blivit lite mycket recept här nu, märkte jag. för att bryta denna trend går vi nu över till något helt annat.

dagens pausfågel! håll tillgodo!


har vi inte tröttnat lite

på anders lundin? i dag läser vi i husorganet gp att han ger ut sin första skiva. första? känns som att han har gett ut massor av skivor - men det kanske beror på att han envisas med att sjunga egna låtar emellanåt på "allsång på skansen". men visst har han gjort barnskivor? eller är det barnprogram på tv jag förväxlar honom med?

om han nu alltså ger ut sin första skiva, då kan man fråga sig varför? har han inte haft sina 15 minutes of fame? finns det inte tillräckligt med scener och arenor utan han måste in i vardagsrummen också. förlåt, anders lundin, men någon ulf lundell, björn afzelius eller lasse berghagen är du inte.

en orsak uppges i artikeln i gp vara att han är inspirerad av erik xiv, som tydligen var bra på lite av varje. en renässansmänniska helt enkelt. underförstått men uppenbarligen menar anders lundin själv att han också är  en sådan. och att han började jobba med plattan när första barnet föddes, då han kände "en närhet till tankarna och i luften fanns mycket känslor. allt blev på riktigt."

jaha, så därför ger man ut en skiva. välkommen till verkligheten, anders lundin! kommer någon att köpa skivan? det återstår att se. 

vissa av oss som redan finns på riktigt kan såväl skriva texter, sy brudklänningar, tapetsera, sjunga i stämmor, baka tårtor, guida en stadsvandring, göra trycksaker i InDesign som rida islandshäst men går ändå utan jobb. fast vi kanske är för mycket renässansmänniskor - så mycket så man är enbart suspekt? vem vill ge mig en ny utmaning?

ingen schlagersväng?

läser att malena ernman inte skall göra den "traditionella schlagersvängen" för att promovera sin låt inför eurovision song contest.

jag tror att både malena och europa är tacksamma för det. hon verkar ha fullt upp med turnéer ändå och med tanke på hur det gick för perelli, efter turné i 17 länder och sammanbrott på köpet, så är det nog lika bra.

det påstås att ryssen som vann förra året var ute och marknadsförde sig som en målmedveten satsning för att vinna esc genom att turnera i fyra (4) år. vad skall han göra nu då, tro?

malena har sådan kraft i både sin sångteknik och sin utstrålning, så jag tror att hon går genom rutan ändå. dessutom är hon väldigt känd i en annan krets än schlagervärlden, så min teori är att hon kommer att hamna på en betydligt bättre placering än våra senaste bidrag.

vem var det som trodde att det var sångerna som tävlade?

underhållande vinkling

fastän det är ett par år sedan jag lämnade tonåren bakom mig händer det ibland att jag läser GP's ungdomssidor under namnet graffitti. det är ju egentligen ungdomar som skriver för ungdomar, men ibland är det roliga vinklingar som är lite ovanliga.

idag hade de ett stort mittuppslagsreportage om världens rikaste tonåringar. men i stället för att beskriva hur de lever, vilka märkesprylar de föredrar etc, så hade de räknat ut vad de skulle kunna göra med alla sina pengar. om de ville, alltså.

daniel radcliffe (harry potter på film) skulle till exempel kunna äta chokladbollar oavbrutet, natt och dag, fram till juni 2013. abigail breslin (little miss sunshine) skulle kunna gå på liseberg med guldpass som räcker i 7228 år.

så'na tankar tycker jag är lite roliga.

passa på!

ni glömmer väl inte utlottningen från igår? den här bloggen fyller ju en månad idag!

alltså: bland dem som kommenterar idag lottar jag ut något från staden lagom! skriv din e-mailadress så tar jag kontakt.

(vill ni inte kommentera så får jag väl behålla det själv - men det vore väl synd?)

ganska seg

är jag idag, kanske ni har förstått. utifrån min utmärkta statistik-sida så har ni, kära läsare också varit lite segare de senaste dagarna. Nu har ni plötslgt varit bara sådär 7-10 stycken inne på bloggen, från att ha varit uppe i 79 besök för ett par veckor sedan!

men vi tar väl nya tag i nästa vecka, eller hur?

i morgon firar denna blogg en månad, hur ska vi fira det? om jag skulle ta och skicka en liten present till någon som kommenterar under måndagen den 3/3, skulle ni uppskatta det?

jag lottar ut någon liten present från staden lagom, vad får bli en överraskning. skriv in er mail-adress i kommentaren, så tar jag kontakt.

dags igen

nästa omgång av melodifestivalen. och det känns som om man är tvungen att titta, trots att man egentligen hellre skulle söka upp något litet barn att spela fia med.

stora artiklar, bl a i sd, dn, svd, ab, gt. . .

alla med olika vinklingar och olika personer det är synd om. och en del som har fått världens chans. alla är så glada att ha fått "komma fram" och ingen tror att de skall vinna. seriöst??

vad skulle tidningarna skriva om dessa månader om inte denna mastodont-dokusåpa fanns?

för att variera det hela lite mer tittar k och jag tillsammans med olika människor varje vecka, om vi kan. i kväll blir det med dottern och "mågen".

för att inte titta alls vore väl alldeles för magstarkt...?

kändisar

det är inte många av dagens "kändisar" som jag skulle vilja träffa och äta middag med.

jag menar, vad skulle jag prata med carolina gynning om? mikael persbrandt? eller paris hilton, victoria beckham och tom cruise?

nä, i så fall får det vara med en annan typ av människor. typ björn skifs, han verkar trevlig. eller fredrik lindström, han är nog tillräckligt smart-töntig för att vara kul. . . tjejer? tja, pia johansson och sissela kyhle kanske? annika lantz?

men det finns förstås lysande undantag även bland det yngre gardet. en tjej som är supersnygg och proffsig men ändå alltid verkar vara sig själv är anna sahlin.  söta lilla anna i bullerbyn som växte upp och tog oss med storm när det visade sig att hon kunde sjunga också! hon och jag har nog även en del gemensamt (alltså inte de attribut jag tillskrev henne nyss i första hand).  i en intervju i dn säger hon bl a : jag vill inte behöva välja lag - jag vill göra allt. så känner jag också ibland när folk vill stoppa in mig i fack, för att komma underfund med mig.

därför tänker jag ha kvar mitt företag som "bisyssla" även om jag nu får det där roliga och omväxlande jobbet som jag skall på intervju till på onsdag. för då får jag lov att göra "extra allt" om jag skulle vilja. 

hur blir det, skall jag träffa några kändisar snart, tro? jag gjorde ju det för inte så länge sedan, faktiskt. . . lever fortfarande på det. . .

men jag tänkte ju åka till skara om några dagar och "nätverka" - det blir väl en träff med bert, kanske!

musik

lovade jag ju i ett tidigare inlägg.

nu hade jag tänkt en speciell låt, men den gick inte att ladda ner, varken lagligt eller olagligt. jag är nog ingen fildelare.

så vi tar en annan gammal klassiker med mera kärlekstema, det kanske passar idag.

förstår inte varför den som lagt in klippet har valt den bilden. . . men blunda och njut av roffe bengtssons underbara kärleksförklaring. se hela historien för din inre syn. obetalbart.

kalas

det var riktigt trevligt att komma på kalas en vanlig tisdag. guldserpentiner och ballonger, hemlagad smörgåstårta och dajmtårta med tio guldljus.

presenter, födelsedagspengar till en ny innebandyklubba och små tofsar som kanar ur hela tiden.

man kommer ifrån det där.

sen morgon

idag på morgonen har internetuppkopplingen till min dator strulat igen.

"skicka brev i stället", säger den. "ring till någon!"

men det gjorde jag ju igår. ringde till någon, alltså. till vännen i.

när vi ändå pratade berättade hon att hennes dotter j fyller 10 år idag och skall ha kalas. hon vill ha mycket folk och ett stort kalas - men pappa är i england i affärer och farfar hade tid för en rutinoperation på sjukhus just idag, så det blir inte så många som hon ville. och när jag inte hade något särskilt planerat kunde ju jag lika gärna titta över och äta smörgåstårta.

ja, varför inte? sportlovsledige sonen t sticker i alla fall iväg på egna äventyr och jag kan lika gärna vakta telefonen där som här.

toner och ljud

oj oj, vilken eftermiddag det blev i går!

det visade sig att hela gänget kom med samma tåg och alla blev glada att se mig - - - såg det ut som, i alla fall!

men k och jag gick iväg och käkade sushi (vad annars) och pratade livet i nästan två timmar. hon tillhör de där vännerna som man bara hakar i och fortsätter prata med. nu hade det hänt rätt mycket i hennes och familjens liv (igen) och även en del i mitt, så de där timmarna bara flög iväg.

under tiden plockade de andra med sitt. fix med ljudanläggning, arr till nya cd'n osv.

när det började dra ihop sig till uppvärmning och soundcheck, började jag tänka på att avvika ett par timmar, så de fick vara ifred. kunde ju dra runt på sta'n lite. då frågar k om jag hade lust att följa med och "hänga" medan de gjorde sina moment. vilken fråga! om man ville hänga med sina största favoritmusiker alla kategorier, som dessutom är så trevliga människor och vissa (ja, p) kommer ihåg mitt förnamn och hur jag är släkt med k. . .

om jag skulle berätta steg för steg vad som hände, vad vi gjorde och vad som sades, så skulle läsaren av denna blogg förmodligen undra lite över mitt liv i övrigt. vad var det för speciellt och häftigt med det, då? därför behåller jag detta för mig själv och lever på upplevelsen ett bra tag framåt. det kan inte vara många som får chansen att få en sådan inblick i deras vardag som jag fick. och några små "hemlisar" om kommande upptåg på köpet.

konserten var som alltid ytterligare en höjdpunkt, förstås. man tycker att jag borde ha vant mig, efter drygt dussinet livekonserter och alla cd-skivor som då och då fyller huset med ljud. men det har jag inte. och om några månader eller något år kommer jag att känna av abstinensen efter en live-"kick" igen.

högst två år får det dröja! det blev nästan ett löfte. . .

ingen vanlig torsdag

om en liten stund skall jag byta om, sätta mig i bilen och dra till stora grannstaden. där skall jag möta "kusinen från storsta'n" som kommer med tåget, och luncha med henne. har inte träffat henne på ett par år, det skall bli jättekul att uppdatera varandra. konstigt nog tycker hon, som lever ett så totalt annorlunda liv än jag, att det är lika kul att träffa mig som jag tycker det är att träffa henne.

hon har ett betydligt mera oregelbundet och upptaget liv än jag, dock, särskilt sedan hon fick barn, så det blir när hon kan. jag kontaktar lite då och då, och passar det så slår vi till. så ser vår relation ut.

idag passar det alldeles extra bra. hon kommer ett par timmar tidigare än gruppen hon jobbar med, så vi hinner ses ordentligt innan det är dags för soundcheck. och sedan har hon ordnat konsertbiljett till mig i kväll också, den gulliga människan. efter konserten åker de alla direkt tillbaka till storsta'n igen, för i morgon skall de sjunga i dalarna någonstans. underbart är kort.

någon gång skall hon ta familjen med och hälsa på oss här i staden lagom. det har vi planerat. fast det ligger inom en obestämd 10-årsplan.

RSS 2.0