nu är det mörkt
ute är det strålande vackert, alldeles stjärnklart.
jag har just städat färdigt. i morgon bitti kommer installatörerna som skall justera radiatorerna i lägenheten. det är ju bra om de kommer fram utan att drunkna i damm.
sonen har gått iväg till sin målarkurs.
jag tror jag sätter på en "må-bra-film" på dvd och tar en sväng på motionscykeln. så kan jag känna mig stolt idag också.
jag har just städat färdigt. i morgon bitti kommer installatörerna som skall justera radiatorerna i lägenheten. det är ju bra om de kommer fram utan att drunkna i damm.
sonen har gått iväg till sin målarkurs.
jag tror jag sätter på en "må-bra-film" på dvd och tar en sväng på motionscykeln. så kan jag känna mig stolt idag också.
filmer jag vill se
ibland samlar jag på mig en hel hög filmer som jag vill se. ofta kommer de och går innan man hinner blinka, men man kan i alla fall ha en målsättning. skriver jag upp tio kanske jag kommer iväg på tre.
alltså utan inbördes rangordning:
i'm not there
fjärilen i glaskupan
sweeney todd
caramel
himlens hjärta
morgan pålsson - världsreporter
no country for old men
en lanthandel i provence
asterix på olympiaden
ping-pong-kingen
hoppas ingen försöker sig på att göra en psykoanalys på mig efter denna lista. . .
mmm, det var en bra film
framför allt regin, som inte lämnade något åt slumpen.
ljussättningen, som ständigt bäddade in de gulbeige väggarna i lysrörsgrått sken.
och castingen, enbart "personer med udda utseende".
men "rolig"? njaaae
ljussättningen, som ständigt bäddade in de gulbeige väggarna i lysrörsgrått sken.
och castingen, enbart "personer med udda utseende".
men "rolig"? njaaae
filmstudio
det brukar vara torsdag när det visas högkvalitativ och smal film i staden lagom. så icke idag, då det ju är tisdag.
på torsdag är stadens medborgarhus uthyrt till andra ändamål, och det skulle fungera sämre att flytta filmvisningen till nästa vecka, eftersom det är sportlov. så nu blir det film i kväll.
den film som skall visas är roy anderssons "du levande" som kom så sent som i höstas. k var och såg den då och skrattade precis hela tiden, påstår han. han skulle gärna sett om den nu, men eftersom han jobbar som han gör - överallt utom lagom - så funkar det inte att vara med i någon regelbunden aktivitet i veckorna. och filmstudion fungerar nu en gång så att man måste betala för alla filmer även om man bara vill se en eller två. fast det är å andra sidan så billigt så när man har sett två filmer så har man "tjänat in" de andra. Och den här terminen har de klämt in fem stycken.
jag är inte säker på att jag vill se just den här filmen tillsammans med k i vilket fall. om han skrattar precis hela tiden. jag vill själv känna var jag vill skratta i den sortens filmer - inte vara "tvungen" att tycka att alla situationer är något att gapskratta åt, bara för sällskaps skull.
jag erkänner att "sånger från andra våningen" liksom "fyra nyanser av brunt" lämnade mig i ett tillstånd av - ja, lite missmod kanske är rätt ord. inte feel-good i alla fall. medan en dyster roadtrip som "little miss sunshine" lyckades skruva det hela ett helt varv så man gick ut med ett leende på läpparna. precis som "mannen utan minne". kanske övertolkar jag en massa saker i onödan.
det säger i alla fall k.
på torsdag är stadens medborgarhus uthyrt till andra ändamål, och det skulle fungera sämre att flytta filmvisningen till nästa vecka, eftersom det är sportlov. så nu blir det film i kväll.
den film som skall visas är roy anderssons "du levande" som kom så sent som i höstas. k var och såg den då och skrattade precis hela tiden, påstår han. han skulle gärna sett om den nu, men eftersom han jobbar som han gör - överallt utom lagom - så funkar det inte att vara med i någon regelbunden aktivitet i veckorna. och filmstudion fungerar nu en gång så att man måste betala för alla filmer även om man bara vill se en eller två. fast det är å andra sidan så billigt så när man har sett två filmer så har man "tjänat in" de andra. Och den här terminen har de klämt in fem stycken.
jag är inte säker på att jag vill se just den här filmen tillsammans med k i vilket fall. om han skrattar precis hela tiden. jag vill själv känna var jag vill skratta i den sortens filmer - inte vara "tvungen" att tycka att alla situationer är något att gapskratta åt, bara för sällskaps skull.
jag erkänner att "sånger från andra våningen" liksom "fyra nyanser av brunt" lämnade mig i ett tillstånd av - ja, lite missmod kanske är rätt ord. inte feel-good i alla fall. medan en dyster roadtrip som "little miss sunshine" lyckades skruva det hela ett helt varv så man gick ut med ett leende på läpparna. precis som "mannen utan minne". kanske övertolkar jag en massa saker i onödan.
det säger i alla fall k.
