tiden går och vi med den

för nästan ett år sedan nu, fick jag ett vikariat som blivit förlängt, och blivit förlängt...
 
hoppas, hoppas att det fortsätter tills jag blir pensionär, jag trivs jättebra!

saftningstime

sonen, 23, har många charmga vänner. när han är hemma och jobbar på sommarlopvet mellan studierna så dyker de upp här i huset lite då och då. det är kul.
 
ikväll dök en av dem upp just när jag hällt upp årets jordgubbssaft i silduken. han sa att det var länge sedan han var med och gjorde saft och att han inte ens visste riktigt hur man gjorde.
 
nåja, det finns sätt att koka saft och det finns enklare sätt. jag erbjöd mig att ge honom detta superenkla recept som inte går att misslyckas med. skulle vara om man välter ut alltihopa då. det är dessutom den godaste jordgubbssaft som jag har smakat. och bären går att använda efteråt, som sylt i frukostyoghurten eller tårtfyllning!
 
receptet kommer från missvedens jordgubbsodling utanför hjo.
 
4 liter rensade och ev delade jordgubbar (de måste vara fina, ta bort ev dåliga bär!)
3 liter vatten
3 kilo strösocker
1 påse citronsyra (ca 50-60 gram, det gör ingenting om det blir lite mer)
 
lägg bären i ett kärl som rymmer minst 6 liter. koka upp vatten i en stor gryta och rör ner sockret. rör tills det löst sig, låt gärna koka upp så att allt socker verkligen är löst. häll den heta sockerlagen över bären och citronsyran och rör om ordentligt. lägg på ett lock eller plastfolie och låt svalna, ställ sedan så kallt som möjligt (helst i kyl) i 3-5 dygn. 
 
sila i silduk med silställning (köps på närmaste mataffär för några tior om ingen gammal släkting har någon!) och häll upp på rena plastflaskor. frys in, så håller sig saften minst ett år. upptinad saft håller sig i minst ett par veckor (om de blir något kvar så länge!)
 
lycka till, vännen D! 

dagens aha-upplevelse...

att skynda sig iväg till badet för att beta av ett antal längder i 50-m-bassängen, för att ryggen skall fortsätta vara någorlunda sams. att packa ner handduk och necessär, slänga på sig baddräkt och dra en t-shirtklänning över och cykla de få meterna som tar max 1½ minut. det är ganska mycket folk i staden lagom, man får hela tiden ha ögonen med sig och väja. det är bättre att simma på morgontiden bland pensionärerna (kl 7-7.30), men går det inte så tar man nästa alternativ, när badet öppnar kl 10.

att mitt i bassängen börja fundera på om jag tog med underkläderna som jag tog fram - eller var är de i så fall... simmade färdigt, gick upp och duschade - och inga underkläder i kassen, nej. tur man har nära hem och att klänningen inte var av den kortaste modellen.

underkläderna låg hemma på skrivbordet. skulle ju bara kolla mailen innan jag åkte!

ingenting är lagom

i staden lagom för närvarande.

för mycket sol. för mycket regn. för mycket folk. för mycket skräp. för lite sol. för dyrt att gå in på badet. för skitigt vatten i sjön efter allt störtregn. för mycket trafik på natten. för sent för att plocka fläderblommor. för dyrt att köpa "hemgjord" glass.

och för lite annonser med lediga jobb som man kan söka...

solen flödar

över staden lagom och jag har  varit igång och simmat två dagar i rad. tillsammans med andra tanter. männen är i markant minoritet.

nu skall jag gå ut på balkongen och jobba lite. tar med både dator och strykbräda tror jag.

turisterna

har kommit till staden lagom. plötsligt är det köer överallt igen. och slut på vissa varor i livsmedelsaffärerna. företrädesvis tändvätska och flintastek.

vi sitter på vår altan/veranda i skydd av ett enormt syrénbuskage och tjuvkikar på dem. de ser ut på ett speciellt sätt, turisterna. de tittar sig omkring på ett speciellt sätt. de håller sina paraplyer på ett speciellt sätt. de tittar vilka affärer de skall gå in i, var de skall köpa sin glass och på små trädetaljer på våra gamla hus.

vi som bor här tittar rakt fram där vi hastar från punkt a till punkt b. men vi hälsar alltid.

på varandra.

och får vi ögonkontakt med någon turist, så kan det hända att den bevärdigas en nickning också. för vi tycker det är kul när ni kommer!

solen glittrar

och det doftar nyregnat ute. det är det bästa med sommarregn, när det slutar och man går ut och känner hur det doftar. den doften går inte att buteljera och sälja under ett fint märke!

centrifug

de senaste dagarna har varit en centrifug av händelser och tankar så jag har helt enkelt inte orkat uppdatera denna blogg från den lilla staden lagom.

nu skall jag fösöka bli bättre på det igen.

håll ut!

snart mitt i natten

den lilla staden lagom börjar komma till ro. det har slutat regna och det doftar som det bara kan göra den 4 juni när alla syréner mm har slagit ut.

finns jag, tro?

alldeles nyss kom ett mail med beskedet att ett mail som jag hade skickat var "deleted without being read".

hur skall man tolka det? jag får mail, alltså finns jag. jag blir "deletad", alltså...

tyst och fr...

det finns en passus i den gamla disney-filmen aristocats, där vildkatten har tagit den fina kattmamman med ungar tillbaka till paris och erbjuder dem att övernatta i sin "kvart" med orden "det är inte grand hotel precis, men det är tyst och fr..." varpå en kakafoni av dixielandjazz bryter ut och det visar sig att hans vän scat cat tittat in med sitt gäng.

en viss likhet med denna situation var det här för en timme sedan. jag låg kvar i sängen och hörde på vädret att det skulle bli fint idag också, innan det slår om och blir kallare. eftersom vår uteplats vetter mot nord-ost, av någon anledning, är det bara sol ett par timmar på morgonen. nu måste jag passa på och äta frukost där! tänkte jag.

men precis när jag slår upp dörren brakar det loss. tyvärr ingen jazzorkester, utan en grävmaskin som bryter upp asfalten precis utanför på gatan, kanske fem meter från uteplatsen... har sett att det varit på gång med lagningar på andra ställen i sta'n, och nu skulle de alltså hit. överröstar allt annat, fågelsång och barnaröster.

jag gör iordning frukost ändå förstås, och undret sker: när det är klart, är de också klara, så jag får äta i lugn och ro, bara med någon förbipasserande bil som sällskap.

önskan om facebook

ibland önskar man att folk kom ihåg konsten att lägga lappar på köksbordet.

jag vill inte veta vad mina "friends" vill säga, av privat natur, till sin äkta partner.

snälla, tänk på att alla ser det man lägger ut! privata saker kan väl få vara privata?



illustration av sonen T

så sant, så sant

apropå mitt inlägg för några dagar sedan.

ikea family skickade ut en reklamtidning som den här gången var späckad med små citat. ett var från orson welles:

"min läkare sa att jag måste sluta med intima middagsbjudningar för fyra. såvida inte tre andra personer också var närvarande."

något att begrunda.

ett sommarstråk

jag stod ute på balkongen ett par timmar i förmiddags och strök. man får passa på medan solen lyser. vid 13-tiden drar den förbi takåsen och sedan får man söka sig till något annat hörn om man vill ha sol på sig.

där jag stod och strök hade jag bra utsikt över magnussons målare, som just målar om glasspaviljongen i en ny, mildare gul färg. det var på tiden, det blir jättefint. och säsongen har redan börjat, så det var ju egentligen hög tid.

från hamnen hördes ett dovt tutande från ångaren trafik, som gjorde sommaerns första tur. hon tutar alltid med ångvisslan, på väg ut och på väg in i hamnen.

ett par meter från min plats på balkongen slår syrenerna ut så det knakar. mörklila, ljuslila och vita - ett helt buskage skyddar insynen till både balkongen och altanen under, men lämnar tillräckligt med sikt för att man skall kunna sitta där och spana på illa klädda turister - och välklädda också. alla går förbi hos oss.

men än blåser det lite kallt från sjön, så snart solen går i moln går jag in och tar på mig en kofta ovanpå linnet. några saker har jag att göra inne också. men till lunchen tar jag med tallriken ut, till det lilla bordet på framsidan...

tvåhundra barn

drog just förbi mitt fönster på hamngatan.

de skanderade något. tyvärr hann jag inte uppfatta vad. de bar på plakat och hade roliga mössor på sig. Tyvärr såg jag inte vad det stod på plakaten eftersom de gick bortåt...

är det förskolans dag - eller fritidshemmens dag - idag?

trodde knappt det fanns så många barn här som kunde gå ut på en gång. hoppas parkserveringen har laddat med massor av glass, det är dit de brukar gå.

det kom ett konstigt ljud

från hallen. undrade om någon hade gått in, eller vad det var.

gick och tittade.

det var en gigantisk humla som tumlade omkring och slog emot fönstret och surrade och hade sig.

när jag gick och skulle öppna och släppa ut den, flög den upp på andra våningen.

äh, skit i det, då.

vad tyst det blev igen

mmm, det händer inte mycket i staden lagom. och det som händer, händer inte fort. och inte högljutt.

största delen av framsidan på lokaltidningen är en stor bild och reportage om fotbollsträningen som börjar för säsongen. och så är det en artikel om att stadens riksspelman var med och spelade på förlovbingsfesten för kronprinsessan och hr daniel nyligen. som representant för västergötland, då.

annars är det lugnt. blommorna blommar och fåglarna kvittrar. dags för förmiddagskaffe.

måndagsmorgon

och strax efter 7 låter det som om de river hela huset, eller åtminstone grannhuset.

det dundrar och brakar så det står härliga till.

jag masar mig till fönstret för att se vad som står på. i ett moln av damm kör en traktor med skopa fram på parkeringen vid strömparterren och lastar av massor av sten. gatsten, kullersten? eller bara vanlig gråsten? det ser jag inte. efter kommer ytterligare en traktor och tömmer sin skopa med grus.

det är väl jättebra att de gör i ordning kanten på parkeringen. den där kanten mot sjön har varit "sanitär olägenhet" i flera år. ett litet ingenmansland med spridda ogräs och ett fallfärdigt pick-nick-bord.

men varför måste de köra igång på måndagsmorgonen kl 7 med allting? är de piggast då? man ser dem aldrig på fredagseftermiddagen kl 15...

trött i ryggen

nu har jag gått på styrketräning hos sjukgymnasten tretton gånger. tretton!

trodde jag skulle ha tvättbrädemage och vara jättestark vid det här laget. men det enda som händer är att jag blir trött i ryggen. fast jag har inte ont där jag hade ont från början, utan på nya ställen.

omväxling förnöjer, sa redan de gamla romarna. fast de sa förstås "variatio delectat" i stället.

men det är nog lite för mycket så'nt här också. särskilt under våra stora mat-helger...


säkraste vårtecknet

i staden lagom: när folk börjar lägga i sina båtar och man ser de första seglen stå vita mot det blå, blå vattnet...

denna bild är tagen från strandpromenaden häromdagen.


Tidigare inlägg
RSS 2.0