och där

var diskmaskinsreparatören iväg - det tog nästan en timme, och maskinen fick han plocka med sig. tur att sonen skulle komma hem och äta just idag, annars hade jag aldrig kunnat hjälpa till att lyfta ut den, så kissnödig som jag hunnit bli!

men vilken lättnad det är att ha wc... sällan man är tacksam för det lilla!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0