lagomblogg

fast jag vaknade i morse och var alldeles mörbultad efter sjukgymnastens påbyggnad på mitt styrketräningsprogram i går. trodde knappt jag skulle komma upp ur sängen. så första åtgärden var en värktablett.

tittade ut över sjön. snöfallet som var utlovat hade ännu inte dragit på med full styrka men det verkade blåsa halv storm med vågor högt upp på vågbrytarna. hu, jag vill inte gå ut!

efter frukosten med yoghurt, kaffe och mackor började kroppen ändå att le'a upp sig lite. och jag kunde slå mig ner vid datorn, där jag hade fått nytt inspirerande material att ta tag i till ett jobb jag håller på med.

att man har ont i kroppen, det betyder att man har en någorlunda fungerande kropp att ha ont i. och jag klarade att gå runt styrke-programmet de tre varv jag ska hos sjukgymnasten. det är något att vara, om inte glad, så åtminstone tacksam för.

och i kväll kommer dottern f hem från stockholm. det är jag glad för.