lagomblogg

medan vi var ute slog vädret om och det blev plusgrader, mulet och mera råkallt än friskt. jag hann i alla fall få till några fina foton på isbildningarna vid sjökanten. de är säkerligen borta i morgon.

när vi kom hem blev det lite städat och tvättat som alltid och vi åt lite mat. sedan kom s och m och hade med sig semlor och blev sittande (bokstavligen) vid bordet resten av eftermiddagen. ingen av oss skulle egentligen ha semlor. jag har lyckats undslippa de värsta generna, eller om det är det att jag får panik om jag går upp i vikt så att kläderna börjar strama. nu till exempel när jag träningscyklar minst tre gånger i veckan. blir det inte för mycket övervikt, så klarar jag det, intalar jag mig.

k och sonen kom och gick lite fram och tillbaka när vi hade fikat färdigt. återstår då jag som fick sitta kvar där och vara underhållande, vilket jag inte var idag. jag är fortfarande låg efter beskedet om jobbet som inte blev något jobb, och då är det inte lätt att hitta på roliga saker att prata om. jag vill inte sitta och utveckla alla de olika jobb jag har sökt de senaste dagarna, för det leder ingenstans, utan blir bara till en massa "tjôt". jag kände hela tiden att jag kunde gjort något effektivare, strukit högen med tvätt som ingen tar tag i, t ex, men tvingade mig att sitta kvar och åtminstone vara "artig" och svara på tilltal.

när de har åkt blir jag alltid helt slut. känner mig dränerad på all energi som möjligen finns kvar. och så får jag dåligt samvete för att det är likadant varje gång de kommer, särskilt när jag inte orkar vara glad och rolig. de kommer ju tillbaka ändå. vet inte om de märker någon skillnad. de skall ju föreställa mina närmaste men jag har inte mycket gemensamt med dem mer än min barndom. som jag tycker att vi har pratat färdigt om.